2016 har varit ett bra år! Ölet får mer plats i media. Det ploppar upp en himla massa bryggerier i hela Sverige. Intresset för öl ökar och det dyker upp ölmässor i varje stad med självaktning. Men händer det så mycket egentligen. Jag fick i min epost en lång artikel om hur bra det går för mickrobryggarna och hur craftbeer är på frammars. För ett antal år sedan när Staropramen våldlanserades i Sverige skulle var man med lite självaktning dricka Tjeckiskt pilsner. Nu ska man ha en IPA. Det roliga med det att många kommer in på krogen och vill ha en IPA som inte är så besk och inte så mycket inslag av grape. Det går trend i allt men man kan fråga sig om hipstern verkligen vet vad han beställer.
Var vill jag komma? Svensken är egentligen inte intresserad av Craft Beer. Svensken är intresserad av att dricka öl, och om jag ska vara lite elak skiter gemene man högakningsfullt i vad dom dricker huvudsaken att det är öl, att den är stark och att den är billig. Jag har mer än en gång fått försvara ett inköp av en högkvalitativ Stout för 60 spänn Det man ska argumentera mot är ”men du får ju drykt 5 st sofiero för samma peng”. Det händer nån gång nu och då att folk fnyser över att ”fin öl ” är så dyrt, samtidigt om man köper det dyraste ölen på systemet kommer man inte så långt över 200 kr 70 cl. Jag hittar 7 olika flaskor vin för över 10 000 kr flaskan. Visst är öl dyrt ?
Kontentan av all läsning är att svensken dricker lager. Skaran av ölnördar ökar och intresset ökar. Kunskapen ökar, men gemene man köper en billig lager.
Vi får väl fortsätta fäktas mot väderkvarnar och prisargumentering. Streta i motvind för att hålla Craftbeerfanan högt och framför allt vara glada och ödmjuka över att det inte lagförslaget gick igenom i början av 1970:talet att det bara skulle finnas ett bryggeri i Sverige. Vi ska även främja nyfikenheten och att se till att öl får ta lite plats i finrummet och att det inte ska associeras med gubbar på parkbänk med liten kasse.
Lämna ett svar