Jag sitter i mitt kök och det är torsdagkväll. Jag har just varit nere i kylen och sträckt mig efter en öl. Jag vet inte varför mina förväntningar inte är så höga, Wisby gör bra öl. Det kan egentligen vara så att jag är lite trött. Skummet ser ut som julmust och jag vet inte varför jag har ett fånigt leende när jag sneglar på min öl. När jag stoppar näsan i glaset kommer det inte så mycket doft. Det kan bero på att den fortfarande är kall. Den kalla vätskan som pillrar sig in i munnen är en Stout, inte så kraftfull men ändock en stout. Smaken håller i sig och den levererar verkligen en stout. Wisby Stout ligger mitt i smakspannet. Den är inte stark, söt och chokladig som en Imperial Stout. Den är inte torr som en porter och framför allt inte blaskig som en Guinness ( ursäkta alla Irländare). Den ligger precis mitt i smakspannet och är en fin representant för den mörka ölen.
Min skeptisism får faktiskt vika på foten. Wisby Stout leverera precis vad som står på flaskan och en bra sådan.
Lämna ett svar