Jag skulle käka middag här i onsdags på logen. Där stod en burk och skrek på mig. 0.0 Guinness!!!! MÅSTE HA!! Jag kör ju bil men en Guinness funkar ju alltid.
Ok den kanske inte var den rätta ölen för maten som serverades, ångad sej men vi får frångå detta.
Guinness har enda sen jag upptäckte den för första gången på en pub i Whitechapel London varit en mustig och kompetent stout. Enligt vad folk runt omkring mig skulle det vara som att dricka en limpa och att man fick hår på bröstet samt att riktiga ölentusiaster dricker bara öl i stil med Guinness. Nu när jag nu har utvecklat mig till ölnörd måste jag säga att originalguinness är en ganska snäll stout. En klar Go To öl men den är inte så speciell. Nu har det kommit en alkoholfri variant på burk. Med den lilla bubblan och allting.
Förväntningarna var höga och låga på samma gång. Den kan vara bra men samtidigt kan det ju bli riktigt urvattnat och blaskigt eftersom det är en stout. Döm om min förvåning när jag nu testade den och skillnaden inte var så stor. Ok alkoholen är ju en klar smakbärare men man har lyckats skapa en smaksensation som verkligen levererar. Lite tunn men det får man räkna med men alla smakerna finns där. Brödigheten beskan ja allting. Det var länge sen jag drack en 3,5:a Guinness så jag ska inte säga att det är så stor skillnad men eftersom den alkoholfria var så pass bra kan det tänkas att den slår folkGuinness på fingrarna. Jag återkommer med ett trippeltest. Tre burkar Guinness och se vilken som är bäst i blindtest. Vilken grejj. Blindtest. Varför har jag inte gjort det tidigare.
Jo förresten . Missa inte Nolia Beer i helgen om ni befinner er i Umeå.
Lämna ett svar